Citat:
Ursprungligen postat av
OstermalmWeeknd
Sveriges Radio, SR, rapporterar att militärpatruller patrullerar den Gotländska huvudortens gator.
Källa, länk:
https://sverigesradio.se/artikel/for...het-pa-gotland
Militärpatrullerna som syns på gatona bär (ännu) svenska nationalitetsbeteckningar.
Politiskt, så har militär på gatorna, annat än i endagsövningar, i Sverige varit totalt omöjligt efter att svenska socialdemokrater, socialister och kommunister efter Å D A L E N - 1 9 3 1 tog avstånd ifrån miltarismen. De så kallade "Borgarna" föll in i samma led.
På 1970-talet och med Viet Cong som moraliska kungar var anti-militarismen så utbredd i huvudkommunen Stockholm att officerare såväl som inkallade värnpliktiga åkte i civila paltor till jobbet för att inte få stryk och bli spottade på, på Tunnelbanan.
Att diskutera:
Nu har Visby ingen Tunnelbana, men hur reagerar den svenska allmänheten idag? Spottas det?
Kommer pacifister, Svenska Freds, Rysslandsvänner, och delar av vänsterrörelsen protestera emot vad en del kan se som "militariseringen av Sverige". Är det spöket Lilla Högern som ligger bakom?
Är detta som vi nu åser med militärer på våra gator det som den internationella Fredsrörelsen under alla år under Kalla Kriget varnade för och över hela Europa demonstrerade emot, att N A T O planerar
"ett oprovocerat anfallskrig emot Ryssland"..?
Jag tror allmänheten ser rätt rejäl skillnad mellan detta och ådalen, trots att de troligen har en skev uppfattning om ådalen (eller kansk tack vare). Folk ser att det är beredskap mot ett yttre hot vilket nog ger upphov till viss oro.
Situationen kanske ändrar sig något ifall vi ställs inför skarpt läge, där lede fi riskerar eller faktiskt dyker upp och det blir våldsamt?
Tycker man att vi skall ha balls nog för att stå upp även om det kanske leder till mer våld (på kort sikt iaf) eller tycker de att man skall lägga sig platt och släppa gotland (och gotlänningarna åt sitt öde)? Det kan nog bero lite på hur regeringen agerar och ser ut och vilken uppslutning och handlingskraft de har. Med dagens situation där regeringen agerar lite osäkert och inte riktigt vet varken ut eller in eller om de ens sitter i förarsätet, ja då kanske det kan vara problematiskt att mobilisera någon större kampvilja.